Finansieringen av barnskyddet och svenskspråkiga tjänster

Julkaistu Västra Nylandissa 27.2.2025

Jag är oroad över hur sparkraven i Västra Nylands välfärdsområde påverkar barnskyddet, särskilt i svenskspråkiga områden. Vi ser redan nu att besparingar riktas till områden med många svenskspråkiga, och jag befarar att detta också påverkar tjänsterna för barn och unga.

Barnskyddet har inte råd med nedskärningar. Om resurserna inte räcker till, kommer hjälpen för sent – eller inte alls. Systemet fungerar idag bäst först när skadan redan har skett och barnet har omhändertagits. Många barn inom barnskyddet lever i svåra familjesituationer, har psykisk ohälsa eller riskerar att hamna utanför samhället. Om vi sparar på barnskyddet är dessa barn de första som drabbas.

Jag är särskilt bekymrad över situationen för svenskspråkiga familjer. I tvåspråkiga system hamnar svenskspråkiga ofta i skymundan eftersom tjänsterna i första hand planeras utifrån majoritetens, det vill säga finskspråkigas, behov. Jag ser en risk för att svenskspråkiga barn kan bli utan socialarbetare och stödtjänster som behärskar deras språk flytande. Det är av yttersta vikt att välfärdsområdet håller fast vid språkkraven inom alla sektorer – annars äventyrar vi barns rättigheter direkt.

Det är avgörande att Västra Nylands välfärdsområde inte gör besparingar på bekostnad av de mest utsatta. Varje barn förtjänar en trygg uppväxtmiljö och rätten att få hjälp på sitt eget modersmål. Att satsa på barnskyddet är inte enbart en utgift – det är en investering i framtiden. Vi måste fatta beslut som stöder barn och unga, i stället för att marginalisera dem i besparingarnas namn.